Peter Ahltin är en av våra mest profilerade brottmålsadvokater. Vid 77 års ålder är han fortfarande yrkesverksam och kan blicka tillbaka på en karriär där han ofta stått i händelsernas centrum.

Malexandermorden, Clark Olofsson, mordet på utrikesminister Anna Lindh. Det är bara några av de fall där vi sett Peter Ahltin som försvarare av människor åtalade för avskyvärda brott. Nu ska han skriva sina memoarer, men yrkesrollen som advokat har han inte lagt åt sidan. 

– För några år sen bestämde jag mig för att sluta processa. Jag upptäckte att man inte nödvändigtvis blir bättre bara för att man blir äldre… Utredningar som jag läste in på åtta timmar när jag var mer aktiv tog plötsligt sexton timmar. Jag började känna en press på mig själv att inte misslyckas, en press som inte var njutbar. Men efter en tid saknade jag de intellektuella övningarna tillsammans med människor i olika sammanhang. Nu hjälper jag min gamla byrå med olika projekt, bland annat arbetar jag med Martin Timells skadeståndskrav på tidningarna.

Hur har det präglat dig som människa att jobba med brottmål ett helt yrkesliv? 

– Jag får ju ofta den där frågan: Hur kan du försvara en mördare. Men det är ju inte gärningen jag försvarar utan personen, oavsett om det gäller stöld eller bedrägerier eller våldshandlingar. Jag ska se till att allt kommer fram för hans räkning och mot sig har han hela polis- och åklagarmakten. Det har alltid lockat mig.

Men dåligt samvete har jag alltid haft: jag har jobbat 70 timmar i veckan i många år. När jag var på häktet hade jag dåligt samvete för att jag inte var med familjen, när jag var med familjen hade jag dåligt samvete för att jag inte var på häktet. Så var det när jag var som mest aktiv: vi var ett litet gäng advokater som sprang på häktena på helgerna också. De hade ju ingen annan.

Vilken har varit din svåraste rättegång?

– Medialt svårt var Anna Lindh-fallet. Då satt kollegor i olika media och kommenterade varje steg man tog utan att känna till någonting om helheten. 

Egentligen har det varit roligare och mer utmanande att försvara personer som inte varit misstänkta eller åtalatde för så allvarliga brott, då finns det ett större spektrum. Jag kan få dem frikända eller minimera straffet. Vid allvarliga brott har man mindre utrymme. Antingen blir de dömda till livstid eller frikända. 

Försvarar du alla sorters brott? 

– Jag försvarar alla personer alldeles oavsett vad de är misstänka för. Det ingår i vår roll som försvarare. Sen finns det de som är svårare. Övergrepp på barn och kvinnor känns naturligtvis svårare. Men tänk dig motsatsen, om en advokat sa ”jag tänker inte försvara dig”. Då skulle vi inte ha något rättssamhälle längre. 

Peter Ahltin var riksdagsledamot för Kristdemokraterna 2002–2007. Det politiska engagemanget kom bland annat ur en stark övertygelse om att samhället borde ta ett större ansvar för att förebygga brott. Han såg hur de som hamnade inför domstol hade samma bristande möjligheter i början av sitt liv. Att slåss för dem som inte fått en chans blev en ledstjärna, samtidigt som frustrationen över samhällets inställning växte. Idag har han lämnat politiken och Kristdemokraterna – ”När de gled för långt åt höger” – men han argumenterar gärna för sin övertygelse när tillfälle bjuds; engagemanget är fortsatt starkt.

– Varför gör man inget för att förhindra att unga hamnar i kriminalitet? Idag finns inget parti som pratar om förebyggande åtgärder. Jag har hela vetenskapen med mig. Man ser väldigt tidigt vilka som riskerar att hamna snett. Det innebär inte att alla i dessa grupper blir kriminella, men alldeles för många blir det. Det finns ingen politisk vilja att göra något åt det. I stället pratar man om längre straff och om att att låsa in brottslingar och kasta bort nyckeln. Det är att lura medborgarna att tro att längre straff har betydelse för brottskurvan.

Hur har dina möten med de här människorna varit genom åren?

– Jag minns första gången jag kom till Långholmen som offentlig försvarare. Klienten tittade på mig och sa: Vem fan är du? 

Då lärde jag mig att det gällde att snabbt få kontakt och skapa förtroende. Flertalet av dem är precis som du och jag, men har haft helt andra utgångspunkter. Ofta med missbruk av alkohol och droger.

Sen finns det naturligtvis också ganska sjuka människor, ett litet fåtal som du aldrig kommer in på livet. 

Vad har du för råd till en nyutexaminerad jurist?

– Fråga dig själv vad din målsättning är, vad du vill med ditt liv och därmed med ditt arbete. Sedan finns det tre omständigheter som krävs för att lyckas: du måste arbeta, hårt. Det skadar sedan inte om du har lite talang för jobbet, och slutligen måste du ha lite tur. Det kan vara att ligga rätt i tiden, när man får ett jobb som är en ny nisch som utvecklas. Eller om man siktar på brottmål och får ett intressant mål i rätt tid i karriären.

Leave a Reply